Statistik över olika avfallsslag

Tidningar och trycksaker: 2015 samlades 293.000 ton returpapper in för materialåtervinning. I en internationell jämförelse är det ett bra resultat. Allt insamlat papper materialåtervinns i svenska pappersbruk.

Pappers- och kartongförpackningar, wellpapp: 516.500 ton pappersförpackningar materialåtervanns under 2015. Det innebär att drygt 80 procent materialåtervanns, mer än målet som ligger på 65 procent.

Metallförpackningar: 26.918 ton metallförpackningar materialåtervanns 2015. Återvinningsmålet ligger på 70 procent, vilket man klarade - 73 procent återvanns.

Plastförpackningar: Drygt 40 procent av plastförpackningarna eller 76.391 ton materialåtervanns under 2015. Återvinningsmålet ligger på 30 procent.

Glasförpackningar: 189.302 ton förbrukade glasförpackningar materialåtervanns under 2015. Det motsvarar 94 procent av det som sattes på marknaden. Återvinningsmålet ligger på 70 procent, vilket alltså överskreds.

Statistiken för förpackningar bygger på underlag från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. Mindre mängder samlas in andra vägar. Läs mer på Förpacknings- och Tidningsinsamlingens hemsida.

Till sidans början

Pantburkar och pantflaskor: 2015 återvanns 84 procent av alla burkar och PET-flaskor med pant. I genomsnitt pantades 171 burkar och flaskor per person, 2 fler än året innan. Målet ligger på 90 procent återvinning för såväl aluminiumburkar som PET-flaskor.

Återlämningen av returflaskor i glas är cirka 98 procent för 33 cl. Varje glasflaska i retursystemet går cirka 40 varv från bryggeri och handel till konsument och tillbaka innan de skrotas ut för att de blivit repiga. På ett år hinner varje flaska i snitt gå två varv.

Läs mer om återvinning av PET-flaskor och burkar på Returpacks hemsida.

Träförpackningar: 2014 sattes 77.000 ton träförpackningar på den svenska marknaden. Därav materialutnyttjades 22 procent och 79 procent energiutvanns. Målet är att minst 15 procent av träförpackningarna ska materialåtervinnas.

Till sidans början

Elektriskt och elektroniskt avfall: Insamlingen av elavfall under 2015 hamnade på 137.300 ton. Det motsvarar 13,9 kg per person, något mindre än tidigare år, vilket anses bero på att produkterna blivit lättare. Antalet insamlade produkter ökade dock. EU:s insamlingsmål är 4 kg elavfall per invånare och år, vilket nåddes flera gånger om.

Samma år samlades 10.030 ton batterier in.

Läs mer om mängden återvunnet elavfall i El-Kretsens statistik och på hemsidan för Elektronikåtervinning i Sverige.

Läs mer om återvinning av batterier på Batteriåtervinningens hemsida.

Matavfall och trädgårdsavfall: 2015 samlades 728.570 ton hushållsavfall in för kompostering eller rötning. Totalt var det 15,5 procent av hushållsavfallet som behandlades genom biologisk återvinning.

Brännbart: 2015 gick 2.284.210 ton hushållsavfall till energiutvinning, motsvarande 48,6%. I absoluta tal är det en liten ökning jämfört med 2014.

Deponering: 2015 deponerades 0,8 procent av hushållsavfallet, 38.300 ton. Det är något mer än året innan. På längre sikt har deponerade mängder dock minskat mycket.

Till sidans början

Däck: Däck omfattas av producentansvar och räknas som industriavfall.Under 2015 kunde 85.190 ton material återvinnas från däck, enligt Svensk Däckåtervinning. Under 2014 materialåtervanns 52 procent av däcken, enligt Naturvårdsverket.

Läs mer på Svensk Däckåtervinnings hemsida.

Kontorspapper: Det frivilliga producentansvaret för kontorspapper hade som mål att materialåtervinna 75 procent under 2006. De nådde då upp till 66 procents materialåtervinning.

Lantbruksplast: Även för lantbruksplast finns ett frivilligt åtagande. Målet är att nå upp till 30 procents materialåtervinning. 2014 samlades totalt 16.480 ton plast in, vilket motsvarar 95 procent av det som sålts.

Läs mer på SvepReturs hemsida.

Läs mer om mängden hushållsavfall på Avfall Sveriges hemsida.

Till sidans början