Genom att sortera olika sorters avfall separat blir det mycket lättare att återvinna dem. Det sparar både energi, koldioxidutsläpp och jungfruliga material.
Läs mer om
Metallförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst. Genom att återvinna metall sparas stora resurser. När vi bryter ny metall är det bara en eller några få hundradelar av allt upptaget berg som blir metall. Varje år skapas därför 45 miljoner ton gruvavfall i Sverige, som måste deponeras på ett säkert sätt för att inte läcka farliga ämnen till miljön. Genom återvinning minskar det problemet.
Ingen metall är för stor eller för liten för att lämnas till återvinning: cyklar, spik, värmeljushållare och gem - allt kan återvinnas. Om vi skulle lämna alla kapsyler till återvinning, skulle Saab och Volvo kunna tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Se bara till att lämna det på rätt ställe: förpackningar till återvinningsstationen och annan metall till kommunens återvinningscentral.
Att återvinna metall sparar väldigt mycket energi. Det gäller särskilt aluminium, där vi sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt nytt aluminium. Återvinning av stål, som används i exempelvis konservburkar, sparar 75 procent av energin jämfört med produktion från järnmalm.
Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk, råvaror som finns i begränsad mängd. Det går också åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt glas. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med jungfrulig råvara.
Förpackningar av papper och kartong som går till återvinning gör att vi inte behöver fälla så många nya träd. Ett ton returpapper motsvarar ungefär 14 träd. Det spar också energi att använda gammalt papper för att göra nytt, jämfört med att använda ny träråvara. Pappersfiber kan återvinnas minst sju gånger innan de är uttjänta. Återvunnen kartong minskar koldioxidutsläppen med 37 procent jämfört med jungfrulig råvara.
Plastförpackningar är vanligtvis gjort av olja. För varje kilo plast som återvinns spar vi en liter olja och två kilo koldioxid. I Sverige använder vi 155 000 ton plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person. Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. Genom att lämna den till återvinning kan den istället bli en ny flaska, en diskborste eller ett staket.
Tidningspapper görs av massaved från träd. Pappersfibern kan användas till nytt papper fem till sju gånger. När bruken tillverkar papper av returfibrer istället för färskfibrer så går det endast åt en tredjedel av elenergin.
El-avfall innehåller en hel del farliga ämnen, men ofta också såväl guld som silver och koppar. Plast, metall, glas och andra material som kan finnas i elavfallet separeras och återvinns var för sig även de. Det sparar både energi och naturresurser.
Grovavfall som lämnas till återvinningscentralen kan också ofta komma till nytta. Rent trä kan flisas och användas som bränsle. Sten och grus kan i vissa fall användas som fyllnadsmaterial när man bygger parkeringsplatser och liknande.
Restavfall (soppåsen), det som bli över när allt annat har sorterats ut, kan komma till nytta även det. Det går till förbränning, som ger fjärrvärme och ofta även el. Men då är det bra att veta den inte innehåller något farligt avfall och att det bara är brännbara sopor kvar - inget glas eller metall.
Annat avfall kan också återvinnas. Trädgårdsavfall kan komposteras och användas som jordförbättringsmedel i exempelvis parker. Matavfall kan rötas, ofta tillsammans med slakteriavfall och gödsel. Det ger både biogas - det renaste fordonsbränsle som finns idag - och biogödsel, som kan ersätta konstgödsel inom jordbruket.
Senast uppdaterad: 2024-01-08